Jag har fått några mail om medberoende, och tänkte därför försöka förtydliga hur jag ser på detta.
Jag arbetar ju med integrationsterapi. Där ser vi medberoende som en kombination av falskt hopp och bristande självkänsla. Ett kortfattat sätt att beskriva det är att erfarenheter från när man var mindre, leder till att man intensivt hoppas att partnern ska ändra sig, och samtidigt finns det en röst i huvudet som säger att man inte förtjänar mer än detta som man lever med just nu. Den sistnämnda rösten tillhör den dåliga självkänslan.
Det falska hoppet driver en att gång på gång förlåta, och till att göra stora ansträngningar för att förändra och övertyga den man lever med. Du kan läsa mer om integrationsterapi och medberoende här.
Om du lever med en missbrukare och känner eller misstänker att du utvecklat ett medberoende vill jag verkligen rekommendera dig att söka hjälp. Paradoxen är att när man är inne i medberoendet, så är man väldigt inriktad på att den andre ska söka hjälp, men i själva verket finns ofta större chans att personen ska ta tag i saker om han/hon får vara mer i fred, och om den medberoende söker hjälp för sin situation.
Integrationsterapi är som sagt ett hjälp-alternativ som jag varmt kan rekommendera, och annars så finns ju också idag många 12-stegsgrupper inom ACoA och Alanon lätt tillgängliga. Dessa grupper har fördelen att det knappt kostar något, och man behöver inte anmäla sig innan, och man får träffa människor som befinner sig i en liknande situation.
Samtidigt vill jag också säga att man har gjort vetenskapliga test av 12-stegsmetoden och andra metoder, och dessa har visat att även om många upplever sig hjälpta på ett personligt plan av att gå i 12-stegsgrupp, så finns det mer effektiva metoder att verkligen hjälpa en partner med missbruk att komma ur missbruket.
Jag kan rekommendera boken ”Get Your Loved One Sober” (av Meyers och Wolfe), som tyvärr bara finns på engelska. En undersökning fann att med metoden som presenteras i denna bok så var det hela 64 % av missbrukarna som sökte hjälp, jämfört med bara en på tio när partnern använde Alanons metod.
Hej Daniel!
Angående boken Get your loved one sober som du tipsar om ovan. Tror du att den är till hjälp om en (tex jag!) har en kärleksrelation med en fd alkoholist som verkar ha kvar ett flyktbeteende, som även om hen är nykter sedan 10-11 år, har kvar en stoppahuvetisanden-mentalitet. En person som får ångest (”klump i magen”) av tanken på att ta tag i saker. Och som blir provocerad (och arg) av påminnelser om att nu är det dags att ringa till den eller den myndigheten tex.
Jag verkar ju ha den där rollen som medberoende som vill fixa och ordna å styra upp, men jag ORKAR INTE, men jag kan/vill inte heller ge upp/låta bli. Jag undrar om en kan jämställa min partner med en som behöver bli ”sober” (eller ”vakna upp”) och om denna bok då är nåt för mig. Eller om jag bara falskt-hopp-hoppas… Vad tror du?
Tack för mig
A
Det är jättesvårt att dra gränsen mellan vad som är ”falskt hopp” och vad som är rimligt att göra här. rekommenderar att prata med vänner och eventuellt en terapeut om detta. Eventuellt kan boken ha en viss relevans, men inte så klockrent.
En grov tumregel är väl att när det är barn och riktigt långvariga relationer med i bilden, är det mer befogat att kämpa och jobba utifrån en sån här bok.
Hälsningar Daniel
hur hittar man sponsorer.. då man är medberoende.. å lever med en föredetta narkoman/alkolist (i perioder) i 5 års tid. å med barn…
Då stunderna där emellan oftast är superbra..
Hej Rea!
Tack för din fråga. Jättesvårt att ge råd såhär i kommentarsfältet. Det finns ju flera 12-stegsprogram för människor i en sådan situation. Inte för att jag menar att 12-stegsprogrammet funkar för alla, men det är ett ställe som finns tillgängligt, man kan söka efter ACA eller Alanon. Där finns också möjlighet att leta sponsor.
Det finns också massor av andra sätt att söka hjälp. T.ex. hos BUP eller kommunen, eller på olika psykolog- och terapeututbildningar kan man också hitta terapi till låg kostnad.
Hoppas du hittar vidare!
Daniel