Varför barn älskar att se på clowner

På temat att leka med barn tänkte jag säga några ord om att fåna och larva sig.

En barnpublik kan verkligen tjuta och skrika som av förtjusning när en clown låtsas göra bort sig. Jag kan ibland känna mig lite frågande och undrande inför denna totala lycka som barnen verkar känna.

Men jag tänker att här är det viktigt att tänka på hur tufft det är att vara barn. De minsta småsaker som vi vuxna tar för självklara, såsom att kunna klä på sig och knyta sina skosnören, är stora utmaningar för barn. Hela tiden blir det tvärtemot vad barnet tänkt sig. Skorna hamnar på fel fot, tröjan bakofram, och när man ska visa farmor vad bra man kan sparka fotboll, så drattar man på ändan. Och dessutom är det vuxna som till syvende och sist bestämmer det mesta, hur demokratisk man än försöker att vara som förälder.

Det vackra med clowner är att de på något sätt visar barnen att vuxna kan förstå hur det är att hela tiden misslyckas och ”göra bort sig”. Clownen skapar ett rum där en vuxen och barnen tillsammans tillåter sig att skratta åt hur tokigt det kan bli. Kanske anar barnen när de ser en clown att det till och med kan vara så att även vuxna ibland misslyckas och känner sig bortgjorda.

Jag skriver detta som en fortsättning på gårdagens inlägg om att leka med barn. Jag tror vi kan ge något värdefullt till våra barn genom att våga larva och fåna oss. Barn älskar det och det suddar lite ut den där gränsen mellan barn och vuxna som kan kännas så ouppnåelig för barn.

(även detta inlägg är inspirerat av Lawrence Cohens bok Playful parenting)

Missa inte: Hela serien om att leka med barn här på bloggen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *