Att ifrågasätta ADHD

Jag ser att Sanna Lundell bloggat om ADHD och att det blivit lite debatt på hennes blogg kring detta (här, här, här och här). En sak som hon skrivit som blivit ifrågasatt är att ADHD-diagnosen är omdiskuterad internationellt. Jag har försökt läsa på om detta, så jag tänkte försöka sammanfatta några punkter som diskuterats inom detta område:

  • Finns ett samband mellan hyperaktivitet och problem med uppmärksamhet? Om ADHD är ett tydligt och specifikt tillstånd, så kunde man förvänta sig att finna en avgränsad grupp personer med både problem inom hyperaktivitet och uppmärksamhet (och kanske också impulskontroll och motorik, vilka ofta räknas in i diagnosen). Om ADHD inte är ett specifikt tillstånd, så kan man förvänta sig att se något slags normalfördelning av människor, där vissa har bara problem med hyperaktivitet, andra med uppmärksamhet och vissa inom båda områdena. Tyvärr är det svårt att komma fram till ett tydligt statistiskt kriterium här, eftersom det kan finnas andra orsaker än ADHD till en samvariation mellan dessa variabler (såsom omständigheter i skolmiljön). Min bild är att det här finns en debatt bland forskare och att det finns olika åsikter om huruvida ADHD verkligen är ett specifikt och avskilt tillstånd.
  • Utgör ADHD en särskild abnormalitet eller är det fråga om extremlägen på en vanlig normalvariationskurva? Detta är också något som debatterats mycket. Här har jag hittat en artikel som pekar i riktningen att det snarast handlar om extremlägen på ett kontinuum. Se Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Category or a Continuum? Genetic Analysis of a Large-Scale Twin Study. Vad jag kan se så gör dessa fynd det svårare att se ADHD som en specifik abnormalitet med en egen dynamik och orsaker.
  • Orsakerna: ADHD benämns ju som ett s.k. neuropsykiatriskt tillstånd, och som jag förstått det tänker man att ADHD ska bero på mer organiska, kroppsliga problem, eller medfödda orsaker. I den mån det ligger psykologiska orsaker bakom problemen, såsom trauma eller brister i uppväxtmiljön, så är det inte lika uppenbart att ADHD som diagnos behövs, då har vi redan andra diagnoser för dessa problem. Jag ska inte säga att jag har någon helt fullständig bild av området, men under denna rubrik skulle jag vilja säga följande: Under de år jag arbetat på BUP har jag följt ett större antal barn och ungdomar som fått ADHD-diagnoser, och i stort sett alla fall har det funnits tydliga psykosociala påfrestningar. Men inom BUP fanns det inte några tydliga instruktioner eller riktlinjer eller så för att särskilja mer ”organisk” ADHD från mer psykologiskt orsakade trauma- och anknytningsproblem (etc). Jag arbetade tillsammans med ett antal psykologer och läkare med bra rykte inom neuropsykiatrisk utredning, och jag fick ändå aldrig någon tydlig bild av hur det är tänkt att man ska skilja ADHD från de alternativa diagnoserna. Särskilt knepigt blir det när de psykosociala påfrestningarna har pågått sedan graviditeten, där är det för mig mycket svårt att se hur man ska kunna testa sig fram till om det är en mer ”organisk” ADHD.

Min slutsats är att jag är tveksam till om det finns behov av en särskild diagnos för ADHD, de fall jag sett tolkar jag som att mycket talar för att det handlar om traditionell psykosocial problematik. Samtidigt får jag väl som Sanna Lundell säga att eftersom forskningen hela tiden går framåt, så är väl det bäst att konstatera att man inte vet tillräckligt.

Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Category or a Continuum? Genetic Analysis of a Large-Scale Twin Study