Terapi för kronisk depression del 3

[Fortsättning på de tidigare artiklarna om terapi för kronisk depression – 1 och 2]

Det protokoll som jag beskriver här, CBASP (Cognitive Behavioural Analysis System of Psychotherapy) innehåller egentligen två komponenter: en där man knyter relationsmönstren till viktiga personer i uppväxten, och en där man noggrant analyserar interpersonella händelser (möten, konflikter och liknande). Större delen av terapin ägnas åt det sistnämnda.

McCollough bygger sitt tänkande på att den svåra uppväxten har försvårat för dessa personer att tänka ”vuxet” och problemlösande kring relationer och ofta hamnar i starka känslor och orealistiska synsätt. Det kan vara att man har alltför starka krav på lojalitet och uppmärksamhet från en kollega eller vän. Eller att man vid en mindre konflikt blir uppfylld av starka känslor och agerar så att relationen går i kras. Eller svårigheter att på ett respektfullt sätt säga ja eller nej.

Terapin går ut på att dela upp dessa situationer i små bitar och analysera förloppen och vad som egentligen händer.

Det svåraste för terapeuten är att dessa klienter ofta utstrålar mycket hopplöshet och handlingsförlamning, vilket inbjuder till att man välvilligt försöker komma med goda råd och förslag till tolkningar, vilket nästan alltid får motsatt effekt, att motståndet till förändring ökar. I stället måste terapisessionerna användas till att klienten själv uppmuntras dra fler och fler slutsatser av sina negativa erfarenheter. Detta gör att metoden kräver noggrann handledning, vilket troligtvis är det som gjort att metoden inte blivit etablerad i Sverige ännu.

Läs hela serien om terapi för kronisk depression

Terapi för kronisk depression del 2

[Fortsättning på den tidigare artikeln om terapi för kronisk depression (ofta också benämnt dystymi)]

Det som McCollough lyfter fram som det som gör det extra knepigt att komma vidare för kroniskt deprimerade är kombinationen av en pessimistisk världsbild och sociala färdighetsbrister.

Den pessimistiska världsbilden gör att dessa personer ofta uttrycker sig som ”allt är bara skit” eller ”den här världen är ju helt eländig, och dessutom befinner jag mig i bottenskrapet, så folk trampar på mig hela tiden”. Såna pessimistiska synsätt är ofta väldigt etablerade så att personerna tror fullständigt på att de är sanna. Detta gör att positiva händelser såsom ett vänligt möte med en granne eller en hjälpsam kollega helt nedvärderas, den deprimerade drar kanske slutsatsen att det måste ändå ha funnits egoistiska motiv hos den andre.

Och samtidigt gör bristen på relationsfärdigheter att personen har åtskilligt med ”bevis” för att världen är hemsk och ovänlig. De kan berätta om en lång rad interpersonella misslyckanden och förödmjukelser.

När jag arbeta med integrationsterapi så brukar jag föra fram att för de flesta av oss är det i barndomen som de jobbigaste sakerna sker, det är där som kränkningar och missförhållanden skadar oss som mest. Men den kroniskt deprimerade har svårt att se detta, för honom/henne pågår det jobbiga; isolering, kränkningar och oförstående människor osv, oförändrat sedan barndomen.

Så den kroniskt deprimerade är väldigt omotiverad att göra något för att förändra sin situation eftersom han har så många bevis på att ”det är lönlöst”, och när något positivt händer, så kan han ”avslöja” att det egentligen bara bevis för ”världens falskhet” (ursäkta om det låter som att jag raljerar; det här är högst verkliga problem och kroniskt deprimerade lider enormt av att leva i en sådan här drastisk och negativ världsbild).

Sammanfattningsvis stödjer pessimismen och färdighetsbristerna varandra i ett starkt självförstärkande system som i effektivt omöjliggör positiva förändringar.

Läs hela serien om terapi för kronisk depression

Det finns terapi för kronisk depression!

Jag måste berätta om en psykologisk behandlingsmetod som man inte hör om så mycket här i Sverige: Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy (CBASP). Kronisk depression är ett stort och svårlösligt problem både för behandlare och drabbade. Det här är en behandling som är speciellt utformad för detta problem.

CBASP tar sin utgångspunkt i att kronisk depression beror på svårförändrade relationsmönster som som i sin tur uppstår på grund av svåra upplevelser i barndomen. Metodens skapare, James McCollough nämner fyra teman:

  • Den tidiga familjemiljön erkände eller tillfredsställde inte barnets fysiska eller känslomässiga behov.
  • Barnet utsattes för en miljö där viktiga andra skadade och sårade honom/henne såväl som andra.
  • Fysisk och känslomässig smärta ledande till spänning, ångest och rädsla var en betydande ingrediens i barnets dagliga liv.
  • Barnet drogs ofta in i en roll där han/hon tvingades försöka tillfredsställa förälderns (vårdnadshavarens) känslomässiga behov (ibland kallat känslomässig incest).

För att kort sammanfatta metoden skulle man kunna beskriva det så här; att denna typ av erfarenheter i barndomen leder till problem på flera olika nivåer:

  • Känslomässigt – personen har ett överskott av ångest, smärta, ilska och liknande.
  • Relationsfärdigheter – den stora utsattheten i barndomen och ofta isolering och mobbning under uppväxten, har lett till att personen har svårigheter att etablera långvariga och givande relationer (med vänner och partners). Istället karakteriseras relationerna av kortvarighet och instabilitet. Här betonar McCollough att det är viktigt att ta dessa färdighetsbrister på allvar och fokusera på detta i terapin.
  • Tankemönster. Vanligt är det vi brukar kalla bristande självkänsla, att ”fastna” i negativa tankar om sig själv, att tänka att man är misslyckad, hopplös, smutsig, obildbar och liknande.
  • Beteendemönster. En tendens till att i alltför stor utsträckning reagera på omvärlden, och svårigheter att ta egna initiativ, sätta egna gränser och ”ta plats” i olika sammanhang.

Något förenklat kanske man kan säga att många andra terapier tenderar att fokusera på en eller två av dessa nivåer. Kognitiv fokuserar på tankemönstren, psykodynamisk terapi på känslomässiga aspekterna, beteendeterapi (beteendeaktivering) på beteendena. Vad jag vet är det bara DBT (Dialektisk beteendeterapi) som verkligen tar färdighetsbrister på allvar.

CBASP är en terapi som arbetar på alla dessa nivåer, särskilt med färdigheterna, som ofta glöms bort i andra terapier. Metoden har visat bra resultat i de forskningsstudier som gjorts. Tyvärr är metoden ännu inte så spridd och forskningen är inte så omfattande som den skulle kunna vara.

Boktips:
Treatment for Chronic Depression (McCollough m.fl.) – AdLibris, Bokus
Treating Chronic Depression with Disciplined Personal Involvement (McCullough) Adlibris, Bokus
Patient Manual for the Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy (CBASP) på Bokus
CBASP.org – hemsida huvudsakligen för terapeuter och professionella.

Läs hela serien om terapi för kronisk depression