Ross Cheit kritiserar Elizabeth Loftus

Detta är en svensk översättning av artikeln Falska dikotomier och andra fel i Patihis et al. av Ross Cheit, professor vid Brown University i USA (se mitt nästa inlägg angående varför jag publicerar denna)

Patihis, Ho, Tingen, Lilienfeld och Loftus publicerade nyligen en forskningartikel om de så kallade ”minneskrigen” (memory wars) i tidskriften Psychological Science. Artikeln bär den provokativa titeln ”Är minneskrigen över? Ett gap mellan forskare och praktiker i föreställningar om förträngda minnen”.

Artikeln är så full av fel att man knappt  vet var man ska börja. Det är ett säkert tecken på att något är fundamentalt fel när en artikel har ett signifikant felcitering i den andra meningen. Så är fallet med Patihis m.fl, som väljer att summera professor Jennifer Freyds arbete som att ”minnen av traumatiska händelser kan trängas bort och sedan återvinnas korrekt i terapi”. Författarna till artikeln citerar utan sidhänvisning en bok av Freyd från 1994 som inte påstår något sådant. Istället gör Freyd det okontroversiella påståendet att psykoterapi kan var till hjälp för dem som varit utsatta för trauma i barndomen. Freyd varnar också på sidan 320: ”Denna aspekt av psykoterapi och återvinnande av minnen kan också leda till förvrängningar i tolkningen av minnen; såväl sinnesintryck, känslominnen och beteendeminnen.”

Man undrar varför författarna till artikeln inte återgav nyanserna i det Freyd skrivit. Man undrar också varför de ignorerade den mängd forskning Freyd gjort sedan 1994, såsom den respekterade boken Betrayal trauma: The logic of forgetting Childhood Abuse (på svenska: Svektrauma: Varför man kan glömma barnmisshandel och -kränkningar). Freyd har i sitt arbete bland annat fokuserat på två aspekter av minne: Minnens varaktighet över tid och deras sanningshalt. Freyd har alltid fört fram att både s.k. ihållande minnen (som man haft hela tiden) och återvunna minnen, kan vara inkorrekta. Läs till exempel hennes presentation för The American Association for the Advancement of Science om vilseledande och förvirrande medierapporter om minnesforskning. Denna presentation kan också appliceras på Patihis m.fl. och dess mottagande i media.

Håller inte Patihis m.fl. med om den till synes okontroversiella påståendet att både ihållande och återvunna minnen kan vara med sanningen överensstämmande? Vårt arkiv innehåller ett stort antal fall där icke-ihållande minnen fått stöd. Vissa av dessa minnen har återkommit i terapi, många har framkommit på annat sätt. Men sådana bevis verkar inte spela någon roll för Patihis och hans medförfattare, som bortser från fall som fått yttre stöd, samtidigt som de påstår att det enda beviset för återvunna minnen är personers egna påståenden.

Patihis och hans medförfattare erbjuder också den falska dikotomin mellan ”forskare” och ”praktiker”, och ignorerar då att det finns ett stort antal forskare, såsom nämnda Freyd, som utmanar författarnas slutsatser (se till exempel här för ett stort antal exempel). Patihis artikel visar att minneskrigen fortfarande lever och frodas. Vi kommer att kännas oss trygga i att de är över när författare som Patihis slutar med de falska dikotomierna och börjar ta in den forskning som motsäger deras slutsatser istället för att låtsas att vetenskapliga frågor kan läsas genom något slags popularitetstävling.

Anmärkning: När Cheit pratar om att vissa återkomna minnen har ”stöd” så menar han att det funnits vittnen till övergreppen, eller att förövaren förgripit sig på andra eller att det finns andra fakta som styrker anklagelserna.