Har du svårt att sluta med din psykiatriska medicin?

Har du svårigheter att sluta med din psykiatriska medicin? (SSRI, Benzodiazepin eller annan). Då är du verkligen inte ensam. Jag träffar ofta personer som försökt sluta flera gånger men fått problem och blivit tvungna att börja igen.

Ofta kan dessa misslyckade försök att sluta ytterligare sänka ett redan sargat självförtroende. Har man tendenser att känna sig som världens sämsta människa ibland, kan man känna detta som ett ytterligare bevis att något är fel på en.

Jag hör ofta personer som slutat ganska snabbt, och tagit bort medicinerna på en gång eller med ett mellansteg, då de halverat dosen och sedan slutat. Detta gör mig förbryllad. Är det så att läkare slarvar med att ge ut exakta, tydliga instruktioner för hur man ska göra för att maximera chansen att lycka sluta? Många verkar faktiskt inte ha haft något samtal alls med sina läkare om hur de ska göra för att sluta. (Förtydligande tillägg 2013: Det verkar också som att många läkare rekommenderar att man slutar snabbt)

Jag har tidigare översatt Gianna Kalis artikel där hon sammanfattar en rad olika källor om att sluta med psykiatrisk medicin. Kali rekommenderar att man i många steg trappar ned med 10 % i taget. Jag ser också i vetenskapliga tidskrifter att man föreslår en långsam avtrappning i flera steg. Se t.ex. den här studien om att sluta med benzodiazepiner. I den studien kommer de också fram till att det är viktigt att läkaren muntligt ger en strukturerad och handfast information om hur man ska göra för att sluta. Det nämns också att terapi kan hjälpa och öka chansen att lyckas med neddragningen.

Ett sorgligt faktum är ju att läkemedelsbolagen har en stor roll i att sköta utbildning till läkare om läkemedel, det är helt enkelt läkemedelsbolag som arrangerar en stor del av vidareutbildningarna inom yrket. När man sitter som jag gör och träffar människor som kämpar med medicin och inte kommer vidare, så är det lätt att börja tänka att det kanske finns något att tjäna för bolagen med att inte fokusera så mycket på nedtrappning i sina utbildningar till läkare. När människor misslyckas med att sluta, får ju de sälja mer mediciner.

Hur som helst, här kommer några råd till dig som vill försöka sluta med din medicin:

• Läs på, läs på, läs på! Jag kan inte nog understryka vikten av att du informerar dig noggrant innan du tar något steg i detta. Ett misslyckat försök kan leda till ytterligare känslomässiga dippar, så det är viktigt att du gör vad du kan för att det ska gå bra. Börja gärna med Kalis artikel här på bloggen. Den inom vården som har ansvar för att hjälpa dig med nedtrappningen är såklart den förskrivande läkaren. Kan också rekommendera The Harm Reduction Guide to Coming of psychiatric Drugs
• Gör en översyn av var du är i livet just nu: Vad finns för styrkor och svagheter och risker? Hur mycket stress finns på jobbet, i skolan eller socialt? Finns ett personligt nätverk av personer som kan hjälpa och stödja när det känns som tuffast? Jag menar inte att ditt liv måste vara perfekt, men just att ha personer omkring sig att prata med, tror jag är avgörande.
• Glöm inte motionsvanorna. Jag rekommenderar starkt konditionsträning som ett sätt att öka den psykiska stabiliteten. Kanske två gånger 30 minuter per vecka av träning som du blir andfådd och svettig av. Det kan vara klokt att ha etablerat dessa vanor innan du försöker sluta med medicinen. Se också mitt inlägg om detta.
• Det kan komma perioder under nedtrappningen när jobbiga känslor kommer med större styrka. Dessa känslor går dock att hantera, och det handlar om att lära sig verktyg för detta. Terapi, böcker och självhjälpsgrupper kan var sådana verktyg.
  Exempel på bra böcker är Sluta grubbla, börja leva (Adlibris, Bokus) och Att återerövra sitt liv.

Tillägg: Hittade en väldigt bra video på youtube om ”The Harm Reduction Guide”. Rekommenderas starkt för alla som funderar i dessa termer, dock på engelska. Läs också gärna mitt senare inlägg Resurser för att trappa ner psykiatriska mediciner.