Hur du får dina barn att äta mer nyttigheter och mindre skräpmat och godis

KBT (kognitiv beteendeterapi) har ju varit en stor trend inom terapi de senaste åren, och samtidigt har det kommit en hel del kurser och böcker om att använda KBT-principer (s.k. inlärningsteori) med barn. På den här bloggen har det säkert framkommit att jag kan se en del nackdelar med dessa perspektiv, såsom den människosyn som man anar. Se vidare i Aletha Solters artikel om Supernanny Jo Frost.

Men på området ätande kan jag ändå tänka mig att det kan finnas vissa fördelar med att applicera ett inlärningsteoretiskt perspektiv. Det är ju ändå under många av de viktigaste åren i ett barns liv föräldrarna som bestämmer vilken mat som köps hem och när den serveras, så det finns ett stort utrymme att planera maten så att man underlättar för barnen att få smak för det man vet är nyttigt, och vice versa, att försvåra för dem att bli alltför förtjusta i onyttigheter.

Själv har jag regeln att så långt det bara är möjligt inte ge min son godis och skräpmat när jag vet att han är riktigt hungrig, och aldrig att han får ta initiativ till såna köp i affären. Utan istället strävar jag efter att ge nyttigare saker såsom grönsaker eller kanske en ostbit vid dessa tillfällen.

Ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv är det ju så att ätande är en aktivitet som belönas med att det känns gott och att man blir mätt. Och ju mer hungrig man är, desto godare känns det att äta, och desto tydligare belönad blir man av mättnaden. Så om jag får sonen att äta grönsaker när han är riktigt hungrig, så kommer han hans hjärna ”automatiskt” att associera grönsaker med ”gott” och ”mätt”, alltså med något positivt. Och detta gör att på psykologspråk att beteendet ”äta grönsaker” ökar – han kommer att bli mer intresserad av att äta detta. Medan om han alltid är relativt mätt när han får glass och godis, så kommer associationen med ”gott” och ”mätt” att bli betydligt svagare. Sedan så är det säkert så att godis är gjort med en massa socker och smakämnen som ska göra det lätt för oss att gilla det, vilket gör att det har ett försprång gentemot grönsaker. Men genom att planera på det här sättet kan man minska den beroendeframkallande tendensen hos godis och skräpmat.

Här kan jag också påminna om GI-perspektivet som säger att om vi äter mat som tar tid att smälta (med lågt GI), så jämnas blodsockernivåerna ut och vi slipper bli jättehungriga och riskera att panikäta, vilket kan bli starkt belönande och beroendframkallandande.

Tyvärr så kan de nyss nämnda principerna sättas ur spel, exempelvis om det uppstår kamp eller tjat kring maten; då kan det för barnet bli så att istället för att smaken och mättnaden blir belönande, så blir det känslan av att få trotsa eller säga emot som blir det viktigaste. Så det är viktigt att titta på helheten om man upplever att det finns problem med barnen och deras ätande.

Här kommer några sammanfattande tips på saker man kan tänka på för att hjälpa sitt barn till bra matvanor:

• Se över den generella känslomässiga miljön. Om du så mycket som misstänker att ditt barn har problem (med mat eller annat) som har en känslomässig koppling, så vill jag verkligen uppmuntra dig att våga ställa de svåraste frågorna: hur är min relation med barnet egentligen? Hur är stämningen hemma? Finns det problem från min egen barndom som påverkar hur jag är som förälder? Drabbas barnet av mitt dåliga humör? Hur ofta är jag närvarande på riktigt med mitt barn?
  Ätande är ett område som väldigt lätt påverkas av hur barnet mår känslomässigt, och då tror jag självklart på att man behöver ta itu med grundproblemen: vad det är som påverkar måendet.
  Läs gärna mer här på bloggen i kategorierna Barn/föräldraskap och Aletha Solter för mer uppslag i detta.
• Försök att hitta enkla regler och enkla knep som gör att du inte behöver ge barnen något onyttigt när de är som hungrigast. Grönsaker, nötter, ost och andra saker med lågt GI är att föredra, och godis och snacks är det som ger tydligast sockerkick. Kanske kan du ha med en rågbrödsmörgås till dagishämtningen, eller se till att ha färdigskurna grönsaker i kylskåpet att slänga fram när ni kommer hem.
• Var pragmatisk och mjuk. Vi lever i ett samhälle med mycket reklam för skräpmat och där många har problematiska matvanor. Jag läste för ett tag sen om en bok med namnet ”The Addicted Society” (det beroende samhället), och jag tycker det ligger något i den titeln. Vi är alla på jakt efter kickar av olika slag.
  I det läget måste vi som föräldrar (och andra som har hand om barn) lära oss att kompromissa. Kräver barnet lördagsgodis för att det hört att grannen får det, så kanske man kan lösa det så att hälften av godiset är ”nyttigare” såsom torkad frukt och nötter.
• Glöm inte dina egna matvanor. Barn lär sig också av att se oss vuxna. Detta kallas inom inlärningsteori för modellinlärning. Goda, nyttiga och trevliga måltider tillsammans i lugn och ro är viktiga för att ge barnet en sund relation till mat.
• Det är också viktigt att låta barnet vara med och bestämma om maten och få delta i matlagning och allt kring maten och helt enkelt uppleva glädje kring mat. Så om ni hamnat i tjat och gnat och bråk kring maten, lägg ner kampen och fokusera på positiv interaktion. Det är ju nämligen så att de flesta barn har perioder när de har fixa idéer kring mat, men ändå så lyckas barnen i slutändan få i sig de näringsämnen de behöver för att växa och bli stora.