Jag har börjat läsa om boken Playful Parenting av Cohen inspirerad av Inspire Mama, en bloggarkollega.
Ett citat från kapitel 1:
”Chimpanser, särskilt vuxna hanar, bråkar mycket med varandra, men de är också experter på försoning. De älskar att bli sams. När två chimpanser har problem med att bli sams efter ett bråk, så brukar ibland den ene av dem låtsas hitta något interessant i gräset. Han hojtar och skriker så att alla de andra aporna kommer över och kollar vad han funnit. Eftersom det egentligen inte finns något där, så går de iväg en efter en. Alla utom de två som bråkat. De två ex-kombattanterna hoppar då upphetsat upp och ner över den låtsade grejen i gräset. Till slut lugnar de ner sig och börjar putsa varandra, tecknet hos chimpanser på att vänskapen är återställd.”
Tänk om vi människor kunde vara så genialiska på att bli sams… på jobbet eller i familjen…
Cohen nämner detta under punkt ett bland orsaker till att det är viktigt för barn med lek – Att uppnå närhet, med varandra och med viktiga vuxna.
Punkt två är att gå från maktlöshet till kompetens och självkänsla. Typexempel är att leka olika varianter av doktorslekar efter jobbiga upplevelser av sjukvården.
Punkt tre är känslomässig läkning. Ett exempel kan vara när föräldrar skäller på dem eller bråkar inbördes; att spela upp situationen med dockor eller byta roller med en vuxen hjälper barn att bearbeta det jobbiga. Viktigt är att skrattets roll, det liksom löser upp knepiga känslor och maktlöshet.
Läs mer av vad jag tidigare skrivit om att leka med barn.
Note: This is the first posting in a series on the book Playful Parening by Lawrence Cohen – I wrote it in Swedish, but the rest of the postings in this series are in English – Please refer to Google Translate if you want to read the post in English.