VM-extra: pappa Kalla

Vid stora idrottsevenemang (som nu i Holmenkollen) tycker jag att det blir så tydligt att när det inte blir som man tänkt sig, så kan man antingen välja att bli besviken och missnöjd, så som media och journalister ofta gör. Eller så kan man söka efter ett annat förhållningssätt.

[när inlägget skrevs fanns här en länk till inslaget på svt-play]

Kolla gärna den här intervjun Charlotte Kallas far, Per-Erik Kalla. När TV och kvällstidningar var besvikna över att Charlotte Kalla ”bara” blev 11:a i 10 km klassiskt förra måndagen, verkar pappan bara oerhört nöjd och glad, och lyckas säga ”hon körde no’ så gott hon kunde” tre gånger på 47 sekunder. En påminnelse om att bra föräldraskap inte behöver vara komplicerat, det kan bara handla om att komma ihåg att se det bästa i sina barn, även när andra är missnöjda.

Jag vet ju såklart inte hur det förhåller sig, men jag får för mig att det finns ett samband mellan pappans attityd och att Charlotte Kalla lyckas kombinera stenhård träning med att verka tycka att det är kul.

2 reaktioner till “VM-extra: pappa Kalla”

  1. Hej!
    Jag blir så glad när du identifierar detta!
    Vad är talang och vad är styrka. Nu läser jag positiv psykologi och där identifierar Martin Seligman 24 styrkor. Han menar att genom att identifiera sina styrkor kan man bygga upp ett gott liv genom att putsa och utveckla dem och sedan använda dem som garderingar mot dina svagheter och prövningar som svagheterna för med sig.
    Att använda de mest framträdande styrkor i sitt liv inom de huvudsakliga områdena för att uppnå tillfredsställelse och äkta lycka.
    Styrkor identifierade: nyfikenhet, kärlek till lärnade omdöme, tapperhet, mod, integritet, vänlighet, ärlighet ledarskap osv. dessa med tydliga definitioner.

    Min uppgift som förälder har varit att stärka styrkor, att plocka fram dem, uppmuntra dem och låta mina barn få utveckla sig. Jag har en son, som de säger har en talang att sjunga. Han sjöng som 12 åring inför hela skolan och föräldrar bara så där. Nu blir han snart 18 och har utvecklat sin förmåga. Han övar hemma 45 min/dag och går på Estet. Vi andra i familjen håller på med idrott, är inte musikaliska och det var rätt uppseendeväckande här, både i familjen och i hans övriga miljö då han började och han har fortsatt sjunga trots allt. Men han var så glad av det och hans sångpedagog skrattar fortfarande då hon berättar om det första samtalet vi hade. Jag ringde runt och försökte stötta honom i vad han ville göra men kunde inte så mycket så det blev en hel del för henne kanske tokiga frågor´.
    Förutom talang menar jag att det behövs så mycket annat för att en människa ska lyckas. Att stötta och hjälpa människor/barn utveckla sina styrkor är det viktigaste för ett ”friskare” och mer välmående folk.:)
    Uppfriskande att se över att andra också har ett sådant resonemang.

  2. Tack för kommentaren, att hitta en vettig och lagomt avslappnad attityd till prestationer, verkar vara en stor och viktig utmaning för vårt samhälle.
    Hälsningar,
    Daniel

Kommentarer inaktiverade.